Astrologen Lyrics by Magnus Uggla

Astrologen

S du r en tvilling, jag visste det,
det sg jag nstan direkt,
styrd utav Solen och Mars kan jag se,
vi r s gott som redan slkt.
Du r en framt person,
som har en hg ambition,
en lycklig framtid astrologen spr,
vart du n p vgen gr.
Du r den vackraste jag mtt,
inte pmlad och falsk som andra,
du har vckt upp det jag trott var dtt,
och nr du har mej nr jag tar dej,
din hungrande kropp fr frid,
bortom all rum och tid.
D r du den finaste jag mtt.
Och nu sitter dom och skriver poem,
dricker rdvin var kvll,
lser alla vrldsliga problem,
och lskar till skalden Sundell.
Mste mnniskor slss,
fr aldrig hnda oss,
man mste tnka klart va positiv,
frverkliga sig sjlv och sitt liv.
Du r den vackraste jag mtt,
inte tuff och kall och hrd som andra,
du har vckt upp det jag trott var dtt,
och nr jag har dig nr du tar mej,
min hungrande kropp fr frid bortom all rum och tid.
D r du den finaste jag mtt.
Jag har gtt ver till nummerologi,
och rknat ut vr romans,
vi tv vi bildar en vdlig kemi,
utan skuggan av en chans.
Det str du r stabil,
att jag r svag labil,
en nattsvart framtid nummerologen spr,
om vi inte skilda vgar g.
Du r den vackraste jag mtt,
inte pmlad och falsk som andra,
du har vckt upp det jag trott var dtt,
och fast det svider  jag lider r det bst att vi bryter vrt band,
och inte trotsar dets hand.
Fast du r den finaste jag mtt.
Du r den vackraste jag mtt,
inte pmlad och falsk som andra,
du har vckt upp det jag trott var dtt.
Ja, du r den finaste jag mtt.